Mamma Mia!

Såg filmen ikväll. "Mamma Mia!" the movie. Blev glad av den. Skrattade gott. Lite fånigt här och där, men mest plus i kanten. Faktiskt. Ingen djup film, men det hade jag inte förväntat mej. Det var härligt att bara åka iväg och se bio. Igen.
Efter filmen gick jag och vänner E, J och M på café. Därefter satte vi oss på en uteservering. Lyx. Ingen tid att passa. Det var härligt att sitta ute, att njuta av atmosfären och bara sitta och prata. Och läppja på en öl. Gah!

Varför säger man så?

Varför lär man ungar att titta efter en taklampa? "Titta, L-A-M-P-A (å så pekar man opp i taket)!" Viktor fnissar åt mej och tycker jag är fånig. Vad är det som är speciellt med lampa? Däremot har han lärt sig "var är missekatten?" - han tittar sig omkring i hopp om att få se (och röra!) Molly. Och så övar vi kroppsdelar, men Viktor tror nog det är en lek som går ut på att jag ska kittla honom för han vrider sig av skratt.

Igårkväll drog min son helt sonika ut sin andra tand. Plopp så hade han den i handen. Tandfén har åter varit här.

I böckernas värld

Har läst två böcker på mindre än tre veckor. Är muchos impad av mej själv. Har fått blodad tand. Det är så avslappnande. Känner mig nästan som under tonårstiden då jag sträckläste alla böcker jag kom åt. Tja, kanske låter två böcker på tre veckor fjuttigt men hey....kom och hälsa på och känn pulsen ;-) Att få sjunka ner i soffan och njuta av att läsa finns lixom inte tid till under dagen.
Kom gärna med boktips. Tages tacksamt emot!

En tisdag

Jag är tidsoptimist. Men det funkar. Lite otur för min omgivning bara. Har haft en härlig dag. Först växla tillbaka rätt barn till rätt förälder hos min bror, sedan iväg för att träffa väninna E med hennes barn i Lund för att strosa runt på Kulturen, och avslutade sedan min runda i de västra delarna av Skåne hos väninna C och hennes familj. Trevligt trevligt. Mina barn somnade rekordsnabbt i bilen hem. Inga söta kakor i världen kunde hålla dem vakna längre - de hade knaprat på rätt bra hos C nämligen...

Jag gick i Lund under gymnasieåren. Övningskörde i Lund. Märkliga minnen - känns så länge sedan. Känner inte igen staden, men ändå är den oförändrad.

Imorgon börjar den

Imorgon är spektaklet igång. Marknaden. Jag fasar. Intalar mej själv att jag visst kommer fixa det en liten ynka stund. För barnens skull. Förra året viftade jag med tårna liggandes i min sköna säng - var beordrad vila av läkaren. Antar att jag inte kommer undan i år. Förstår inte tjusningen med att dra dit hundar, bli full, släpa med överlastade barnvagnar, gå saktare än en snigel och helst stanna mitt i vägen för att flabba högt och prata med någon nisse. Tack och lov har vi ingen hund, full tänker jag knappast bli, Viktor är den enda som kommer sitta i vår vagn, och jag svär på att inte gå sakta och köra på de som går framför med vagnen.

3

Det blev tre stycken. Märken alltså. Idag var det avslutning på simskolan. Vilken vecka Isak har haft! Först lära sig cykla, sedan ta tre simmärken! En eloge till honom.

Jaaaaaaa! Jag kom in!

Jag har kommit in på två internetbaserade distanskurser via Lunds universitet i höst: socialt arbete och planering för kompetensutveckling. Ska bli roligt och jag ser fram emot att börja!

Han har lärt sig cykla

Idag lärde sig Isak cykla. Bara så där. Han satte sig på cykeln och trampade iväg. Jag filmade händelsen så nu är den förevigad. Vilken grej!

Yeah, baby, yeah

Jag och V har fått upp flåset. Heja oss. Nu kan vi nästan prata obehindrat trots värmen och uppförsbackar - och ändå hålla tempot uppe. Flitiga som små myror trampar vi vår runda. Vi måste dock båda införskaffa nya skor. Det jag har på fötterna är en sorglig syn: ett par gamla löparskor. Med betoning på gamla. Ut med det gamla, in med det nya. Dags kanske?

Hon kom inatt

Inatt hände det. Tandfén kom till oss. Ljudlöst tog hon sig in i Isaks rum. Försiktigt lade hon en guldpeng i glaset där tanden låg.

Att sakna

Jag saknar honom. Har varit ifrån varandra mindre än 12 timmar. Men det är känslan av att han inte är här, att inte känna hans närvaro. Men det är bra att sakna någon. Att kunna känna att man faktiskt saknar varandra. Enormt nyttigt. Ger ny energi. Det är lite spännande också, känslan av att vara nykär gör sig påmind. Saknaden gör att jag tänker på honom på ett annat sätt - personen D. Inte pappan D. (Nästan fyndigt: Papa Dee.)

Här hemma är det en till som saknar något. Isak har tappat sin första tand (nåja, han har visserligen saknat två framtänder upptill i snart 2 år men de räknas inte då han slog ut dem). Hela dagen har han vårdat sin tand i en liten burk. Ömt och varsamt har han burit omkring på den. Undrar om tandfén kommer inatt.

Sån är jag eller är jag sån?

Gjorde ett (fånigt!)test på Passagen. Svaret blev:
"Många är de som sneglar avundsjukt på din moraliska person. Ditt rättvisepatos är vida berömt och du är en person att lita på. Men under din moraliska yta döljer sig ett omoraliskt djur som vill ut och ryta."
Jaså, mitt inre är ett omoraliskt djur som vill ut och ryta. Tja? Finns även andra tillförlitliga tester: jag är Marge Simpson i "Simpsons", jag är Miranda i "Sex and the City", och den oslagbara jämförelsen står nog intressetestet på Arbetsförmedlingens hemsida för - jag passar som abbedissa. Ingen kommentar.

Hello Kitty

Dottern är precis tokig i Kitty. Det ska vara kläder, hårklämmor, pysselböcker, klistermärken, väskor...you name it. Jag känner igen det. Jag var precis likadan med mina apor (Monchichi?), smurfar, Barbie m.fl. Men jag var äldre. Inte 4 år och 4 månader.

Sommartider hej hej

Doften från grillen är oslagbar. Fast det är rätt äckligt då jag tänker på att jag just marinerat likdelar och slängt på. Får väl käka mer potäter och sallad. Och efterätt.
Ikväll blir det promenad igen med nyfunnen vän: V. Heja oss!

Nattsudd

Trött. Lyssnar på diskmaskinen. Ananaspajen blev mer än god. Rabarber-jordgubbspajen var inte så dum den heller. Skvalpar runt i magen med allt vatten jag druckit. Inget kaffe för mig. Jag har inte sörplat kaffe sedan i fredags. Därav vidrig huvudvärk och sanslös trötthet (men den börjar dock ge med sig). Har köpt tandblekningsprodukter. Märks faktiskt skillnad. Nåja, inte på hörntändera. De är fortfarande gula. Väldigt gula. Snart får jag ett Colgate-leende. Inbillar jag mig. Tadam! Jag kommer att blända dej. Jag med mina vita tänder och ben.