Vackra bilder och en lista

Jag gör som Anna K och skriver en lista:

1. sommarplaner: inga planer (hör å häpna!) mer än besök
2. mest nöjd med: mina promenader
3. last: kaffe, kaffe, kaffe
4. vad hänger på väggarna: fina tapeter
5. relation till mejlen: alldeles för beroende av varandra
6. skrattade senast: när David fånade sig här hemma alldeles nyss
7. nojor: ett måste
8. önskeresmål: Fuengirola i Spanien
9. favoritråvara: ägg
10. favoritredskap i köket: mina tupperware-grejer såklart
11. hemlig kunskap: hemlig var den, ja
12. skrek senast till mina barn: idag

Härligt, härligt

Promenaderna har blivit heliga för mig. Det känns befriande att röra på sig. Att gå i raskt tempo, känna att kroppen arbetar. Samtidigt njuter jag av den underbara naturen som omger mig. Blir rusig och speedad. Blir inte trött - får massa energi som bara sprudlar.

Sex and The City

Var i Ystad på bio igår. Enormt lyxigt att åka iväg sådär - på BIO lixom! *fatta grejen* Såg "Sex and The City". Skrattade gott - det var lyx och flärd, högklackat, garderober man kunde gått vilse i, drinkar, designers, 5-stjärnigt hotellbesök och karaktärerna var lika roliga som i serien *halleluja*. Filmen hade dock en och annan poäng *avslöjas ej här*. Figurerna är såklart fiktiva men det finns ju människors liv som är sådär - men jag skulle inte vilja byta bort det jag har för allt smör i Småland för att leva så. Men visst kittlar tanken att bara kunna dra iväg. Till ett solparadis. Fast solen lyser här med idag. Inte så dumt det heller.

En bad(d)are

Isak är inne på sin andra vecka på simskolan. Spännande. Roligt. Han är modig, min lille groda. Vädergudarna har vi tyvärr ej med oss så det är kallt, blåsigt och oftast regn - men skam den som ger sig. Tappert flyter han runt och försöker få rätt på att röra armar och ben rätt - samtidigt. Blir det något märke tro?

Förberedelser

Nubbesillsalladen är gjord, laxpajen är snart klar..tillsammans trängs de i kylen med allt annat gott som vi ska festa på. Min syster K, svåger J och dotter M kommer. Härligt! Önskar jag kunde binda kransar, pynta fint med blommor - men allergin sätter stopp för allt sådant. Inte ens en ynka blåklint kan finnas inomhus. Plastblommor kanske vore nåt?

Dessa beslut som inte behöver tas här och nu...

Träffade underbara arbetskamraterna S och A igår i ett blåsigt Simrishamn. Jag vart nyfiken på jobb - vad händer där, vad händer inte där. Varför har jag så svårt att släppa jobbet? Det är skrattretande då jag inte varit i verksamheten på snart 1 år. Försöker klura ut hur länge jag ska vara hemma. Är så splittrad. Ena halvan av mej (ja OK då: kontrollfreaken) skulle ju genast vilja kavla upp ärmarna och sätta igång och jobba. Anda halvan (den som jag jobbar på ska ta över lite mer i mitt inre) som är aningens mer soft inställd skulle inte ha något emot att vara hemma tills våren. Tanken är ju att Viktor inte ska behöva sätta sin lilla fot på en förskola förrän i augusti nästa år. David ska ju även han vara hemma.

På väg

Här är han. Viktor gladfis. Hela 7 månader nu. Det bästa som finns är att ställa sig opp mot n å g o t i närheten.....

Bröllopstankar

Märklig känsla det här, tanken på att jag och David ska gifta oss. Någongång. Inget stort. Fast det ÄR ju stort. Oj, att gifta sig - efter tre mirakel vid namn Isak, Elin och Viktor.

Farväl till Orebacken

Idag är sista dagen på Orebackens lärmiljö för Isak. Spännande och konstigt samtidigt erkänner han. Nästa vecka lämnar han Tofta. Men han är flygfärdig. Hans mamma och pappa ska bara även de bli flygfärdiga - för det här är jobbigt. Usch, ännu en gång ska navelsträngen klippas. Hur många ggr kan man göra det, undrar jag?

Älskade ungar

Mina tre troll. Ljuvliga. Intensiva. Så olika. Isak prövar sina vingar och har blivit riktigt bångstyrig (inom mej jublar jag - äntligen står han opp för sig själv!). Elins fantasi bjuder på många skratt: det senaste är att alla flugor som är inomhus döps till Carlos. Viktor ålar fram här i livet, snabb som en vessla. Han reser sig mot allt som går att resa sig mot (och även som inte går att resa sig mot med för den delen). En gladfis är han, vår minsting.

Aaaargh!

Antar jag lär mej tids nog - hade skrivit ett inlägg men nybörjare som jag är på det här lyckades jag med konststycket att helt plötsligt trolla bort alla orden. Jahapp. Snopet. Fast inte så oväntat.