tisdag 26 maj 2009

Sista vilan


Igår sade vi än en gång farväl till pappa. I kapellet på St Pauli mellersta kyrkogård i Malmö samlades jag med mina syskon och vår mor tillsammans med våra respektive. Min farbror samt en av kusinerna var också närvarande.
Pappa hade varit nöjd. Tårarna strömmade längs kinderna då vi fick lyssna på hans absoluta favoritsång "Annie´s song" av John Denver. Till tonerna sade vi adjö framme vid den fina kistan. Efteråt begav vi oss till minneslunden som ligger strax intill där även pappa kommer att ligga. Solen sken och det var så vackert där. En liten fontän är placerad vid ena kanten av gräsmattan och där finns alltid vackra blommor.
Pappa kommer alltid att vara hemma då man hälsar på.....
ANNIE'S SONG (John Denver)

You fill up me senses like a night in a forest
Like the mountains in springtime, like a walk in the rain
Like a storm in the desert, like a sleepy blue ocean
You fill up my senses come fill me again.
Come let me love you, let me give my life to you
Let me drown in your laughter, let me die in your arms
Let me lay down beside you, let me always be with you
Come let me love you, come love me again.

...Let me give my life to you
Come let me love you, come love me again.
You fill up my senses like a night in a forest
Like the mountains in springtime, like a walk in the rain
Like a storm in the desert, like a sleepy blue ocean
You fill up my senses, come fill me again.

Min andra rhododendron

Sen blommade jag!


Min ena rhododendron

Jag var först att blomma!


söndag 17 maj 2009

Fägring


Har planterat rosor idag. Hoppas på ljuvlig rabatt. Lavendeln var redan på plats. Som terapi att påta i trädgården. Gnor på en visa, svär över ogräs, kisar upp mot solen, torkar svetten från pannan, skrattar åt barnen och deras tokigheter då de härjar strax intill, tänker på fina pappa och jag både ler och fäller en tår då jag tänker på honom.

onsdag 13 maj 2009

Ett långsamt farväl













Vi satt där, på begravningsbyrån. Jag, mina syskon och mamma. Framför oss fanns en pärm med bilder på kistor och blomarrangemang och en pärm med annonser. Kändes märkligt att sitta där och välja. "Vad tycker ni? Den här hade nog pappa tyckt om....Eller?" Tårarna rann. Vi tog beslut om vad vi ville ha och det kändes rätt. Så rätt det kan kännas i den verklighet vi just nu befinner oss i.

Annons kommer finnas i Sydsvenskan på söndag den 17 maj.

Pappa, jag saknar dig.

lördag 9 maj 2009

Älskade pappa

I torsdags, den 7 maj, gick min far hastigt bort. Min mamma, mina syskon och jag tog farväl av honom i hemmet. Han var så fin. Min fina, fina pappa. Alldeles nyrakad, nykammad, klädd i skjorta och fina byxor.
Och där låg han. På golvet brevid sin säng, på sidan och hade dragit ner en liten kudde som hans huvud vilade på. Jag är så tacksam att han fick ett värdigt avslut. Han slapp trilla ihop ute på gatan bland främlingar. Eller på ett sjukhus i ett vitt rum, pipande apparater, vitklädda människor och stress.

Med tre hjärtinfarkter i bagaget är det troligtvis hjärtat. Men han hade ett sådant fridfullt uttryck i ansiktet att det nog gick fort. Såg ut som om han sov.

Vi fick ha honom hemma så länge vi ville. Vi grät, mindes och pratade. Tog farväl. Sedan ringde vi samtalet och de kom för att hämta honom.

Nu är han borta. Men han finns hos oss. Alltid.

Pappa, jag älskar dig.

fredag 1 maj 2009

Tre gottegrisar

För 1 vecka sedan var det karuseller här i byn. Dessutom Happy hour mellan kl.18-19. Då passade jag på att släpa med mig tre förväntansfulla barn dit. Den ende som var måttligt förtjust var Viktor - inte hans grej att åka...Hellre stå vid sidan om och titta på. På väg hem var det dax för sockervadd (hu så klibbigt) och klubba. Därav av den höga koncentrationen man ser på bilden. Gäller att hålla både tunga & klubba rätt i mun.