Dessa beslut som inte behöver tas här och nu...

Träffade underbara arbetskamraterna S och A igår i ett blåsigt Simrishamn. Jag vart nyfiken på jobb - vad händer där, vad händer inte där. Varför har jag så svårt att släppa jobbet? Det är skrattretande då jag inte varit i verksamheten på snart 1 år. Försöker klura ut hur länge jag ska vara hemma. Är så splittrad. Ena halvan av mej (ja OK då: kontrollfreaken) skulle ju genast vilja kavla upp ärmarna och sätta igång och jobba. Anda halvan (den som jag jobbar på ska ta över lite mer i mitt inre) som är aningens mer soft inställd skulle inte ha något emot att vara hemma tills våren. Tanken är ju att Viktor inte ska behöva sätta sin lilla fot på en förskola förrän i augusti nästa år. David ska ju även han vara hemma.